Den här unga lejonhannen låg precis bredvid vägen nere i Ngorongorokratern. Alldeles för nära för att ha fönstret öppet enligt guiden, men jag kunde inte låta bli att lämna en glipa öppen. Bara nästan så pass stor att objektivet rymdes.

Mager och eländig var han. En riktig stackare tyckte vi. Men när han plötsligt höjde blicken och spanade ut över vidderna så fanns ingen tvekan. Även ett magert lejon är ett mäktigt lejon. Djurens konung.

Med allt slask och blask utanför dörren så drömmer jag mig bort till solnedgången över Lake Manyara en liten stund.

… borde det väl ha varit en bild från Afrika här, men jag har inte riktigt hunnit med. Istället får det bli några bilder på en musikvideoinspelning som jag och mina fotografkollegor deltog i någon gång i januari i min studio.

Varför en musikvideo kanske du undrar. Jo, den gjordes för att visas vid öppnande av Norrlandsdagarna 2012 (Svenska Fotografers Förbunds stora årliga arrangemang i norr) och blev en stor succé. Sång- och skådespelarinsatserna kan man ha många åsikter om, låten likaså, men roligt hade vi.

Själva videon då? Den finns att kika på här: http://vimeo.com/36645565

Är du min vän på Facebook så har du kanske redan koll på att mitt teleobjektiv till min stora fasa blev svårt skadat på de Tanzaniska vägarna. Men, men "hä gälld et gööl" som man säger på pitemål. Jag bet ihop och beslutade mig för att helt enkelt se det som en utmaning att bara fota med mitt 24-70. Och ibland är ju faktiskt vidvinkeln att föredra … Den här blev en utav mina favoritbilder.

Här ovan spanar vår brilliante safariguide Julius på djur. Själv spanar jag flitigt bland mina bilder för att förhoppningsvis få ihop ett bildspel att lägga upp här på bloggen i framtiden.

Det här är verkligen en klassisk "barn i Afrika" bild. Jag har sett massor av liknande bilder och jag är inte så säker på att världen verkligen behöver en till. Men – jag förstår också varför det finns så många av dom. Barnen är helt enkelt oemotståndliga när dom kommer springande som om det gällde livet och hänger på en i klasar. Vilken entusiasm. Och vilken kamp för att komma nära. Det var en helt ny erfarenhet för mig. Så det är klart att det blev en bild.

Alla dokumentära bilder som jag tog på Sjöräddningssällskapet i höstas har legat på is ända fram till idag då det äntligen blev anledning att ta tag i dom på allvar. Här nedan ser du några få utav dom.

Foto av Camilla från PIF på uppdrag av Jubel Eventbyrå.

Idag åker jag till Tanzania på safari och några dagars sol och bad på Zanzibar. En liten kombination av jobb och semester med tyngdpunktenen på det senare. Men kameran är givetvis med. Skrivblocket likaså. Jag hoppas på möjligheten att komma ganska nära djuren (det lär hända lättare och oftare än man tror har jag fått höra) och komma hem med åtminstone några fantastiska bilder. Benke på Nikon som jag träffade på Norrlandsdagarna har gett mig hopp. Han visade upp ett antal fina bilder han själv tagit och konverterat till svartvitt i bästa Nick Brandt anda.

Foto: Nick Brandt, http://www.nickbrandt.com/

Bilden är lånad från Fotografiskas facebooksida. Du hittar bilden här: https://www.facebook.com/#!/media/set/?set=a.10150324278447555.344891.142320852554&type=3

Jag är tillbaka på kontoret den 5 mars och hoppas verkligen att det inte kommer ställa till problem för någon av mina kunder. I nödfall går det alltid att kontakta mina kollegor som har access till min dator och eventuellt kan hjälpa till. Du hittar kontaktuppgifter till dom på: www.mawixart.se och www.filuriform.se.

Ha det gott så länge!

/Maria